Urholkning av ekonomiska systemet i hälsoval Gävleborg

I dag publicerades en artikel på helahalsingland.se om hur de ekonomiska förutsättningarna för att driva hälsocentral i Gävleborgs län har försämrats drastiskt.
Doktoramas vd Robert Hill intervjuas och säger att det krävs en satsning på minst 100 miljoner kronor per år för att skapa balans i primärvården i Gävleborg och locka tillbaka de familjeläkare och distriktssköterskor som slutat:

– I Gävleborg finns i dag 43 hälsocentraler. 16 är privatdrivna, 27 drivs i offentlig regi. Samtliga finansieras med en ersättning från Region Gävleborg via hälsovalssystemet. Denna summa uppgår i år till totalt nära 1,4 miljarder kronor. Det kan låta mycket. Men ersättningen har successivt urholkats, anser Robert Hill. Under de senaste nio åren, 2010–2018, räknades ersättningen upp med totalt 9,2 procent. Utslaget per år blir det cirka en procent. Det är långt under landstingsprisindex och räcker inte för att täcka de kostnadsökningar som hälsocentralerna har, till exempel för nya kostsamma läkemedel, skriver reportern Björn Hanérus i artikeln och fortsätter:

(Utdrag ur artikeln:)
Robert Hill jämför med den regiondrivna sjukhusvården i länet som under de här nio åren fått sin ekonomiska ersättning höjd med drygt 33 procent. 

– Det är en avsevärd skillnad. Specialistvården har fått en uppräkning som är tre gånger så hög som primärvården. Det är anmärkningsvärt att regionen så tydligt prioriterat sjukhusen samtidigt som man talat om att satsa på primärvården, säger han.

Hans uppfattning är att primärvården som helhet i dag är kraftigt underfinansierad och pekar på de underskott som många av de offentligt drivna hälsocentralerna går med år efter år. Fjolåret slutade med ett minus på totalt 46,8 miljoner kronor för regionens hälsocentraler. Det säger något om hur tuff den ekonomiska situationen är även för de privata hälsocentralerna, menar Robert Hill. 

Den ekonomiska pressen är extra hög på de privata hälsocentralerna eftersom de bara har ersättningen från hälsovalssystemet att tillgå, påpekar han. De offentligt drivna hälsocentralerna har inte samma krav utan kan gå med underskott. Underskotten följer inte med verksamheten till nästa år utan lyfts av och hanteras inom Region Gävleborg.

Vad skulle krävas för att lyfta hälsocentralerna ur den här besvärliga situationen? 

– Det skulle behövas en satsning på minst 100 miljoner kronor per år för att skapa balans i primärvården i Gävleborg och locka tillbaka de familjeläkare och distriktssköterskor som slutat. För att vi ska kunna klara de nya åtaganden som följer med politikernas ambitioner att flytta ut mer av vården från sjukhusen till primärvården kommer det att behövas betydligt mer pengar, alternativt att politikerna tydligt prioriterar vad vi inte ska göra för att hinna med de nya arbetsuppgifterna, säger Robert Hill.

Han tycker också att ersättningen till hälsocentralerna borde indexeras så att den räknas upp med en viss procentsats varje år. Det skulle ge ökad stabilitet, anser han.

Artikel i PDF-format
Läs hela artikeln ”Tuffare villkor för privata hälsocentraler – oro för att fler måste stängas: ”Behövs satsning på minst 100 miljoner”” »